Flera underpresterade när det gällde som mest

En bitter förlust för Västervik Speedway, men samtidigt en seger för svensk speedway enligt Sportens Rikard Nilsson.

Västervik Speedway fick titta på när Dackarna firade SM-guldet.

Västervik Speedway fick titta på när Dackarna firade SM-guldet.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Krönika2023-09-27 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Givetvis är det surt att förlora en SM-final och istället få titta på när det andra laget firar guldet.

Även om det blev förlust i båda finalerna svarade Västervik för två bra insatser. Däremot saknades det där extra för att det skulle bli ett efterlängtat SM-guld.

Tyvärr var det få förare som överpresterade, snarare tvärtom. Det var flera som presterade sämre jämfört med tidigare under säsongen.

Det håller inte att en Gleb Chugunov tar 2+1 poäng på två finaler. Totalt tog Chugunov endast poäng i ett av sina sex heat som han körde i de två finalerna. Det var en självkritisk Chugunov efteråt som inte skyllde ifrån sig eller kom med några ursäkter. Det visar på klarsynthet.

Mikkel Michelsen plockades in till den andra finalen, men dansken fick inte den start på matchen som han ville eftersom han var involverad i två raka fem-ettor i baken. Dansken vaknade till liv med två raka heatsegrar, men den tuffa starten på matchen från dansken och Västervik visade sig bli avgörande för var SM-guldet skulle hamna.

Även om det blev en final och ett SM-silver till Västervik har det varit en tuff säsong med tanke på alla skador laget har drabbats av.

Redan innan den svenska säsongen drog igång försvann Chris Holder. Ersättaren Fredrik Lindgren skadade sig också, vilket gjorde att han missade inplanerade matcher. Precis innan slutspelet drog igång skadade sig den stora prestigevärvningen Tai Woffinden, som gjorde att han missade slutspelet.

Med tanke på dessa förutsättningar går det inte att slå ner alltför mycket på Västerviks säsong med tanke på att laget vann grundserien. Det räckte bara inte hela vägen fram till det efterlängtade SM-guldet.

SM-finalerna mellan Västervik och Dackarna var precis vad den ifrågasatta speedwaysporten behövde. Heta derbyn som har skapat ett intresse som inte har funnits på flera år.

Det blev två publikfester som samlade över 12 000 åskådare totalt och dessutom bjöd finalerna på bra speedway och dramatik.

För egen del har jag fått flashbacks från SM-finalen från 2005 när Västervik vann SM-guld och från den legendariska SM-finalen 2007 när Dackarna vann. Det är två finaler som det fortfarande pratas om inom speedwaykretsar.

Nu gäller det att förbundet och klubbarna tar vara på den PR som Dackarna och Västervik har bjudit på om sporten ska överleva på sikt.