Det var väl egentligen ingen som blev förvånad när Västervik Speedway – under måndagsförmiddagen – kommunicerade ut sitt beslut där en enig styrelse hade kommit fram till att föreningen skulle tacka nej till den plats i Elitserien som laget kört sig till.
Många var säkra, de som inte var säkra hade det på känn. Jag själv skrev i en krönika redan 29 juli att jag var övertygad om att Västervik skulle avstå körning i Elitserien 2017 om chansen skulle uppstå.
Det är helt enkelt för dyrt. Om Västervik skulle gå upp redan nu, skulle det vara lika med en stor chansning. Och det är ett hasardspel som klubben inte vill spela – jag förstår dem till fullo.
Rune Nilsson från Västervik Speedway säger att Elitserien "har spårat ur". Han är absolut inte ute och cyklar.
Kolla bara Indianerna. Jag trodde det var en hyfsat välmående förening – tills för några veckor sedan då Antonio Lindbäck vägrade köra då han inte fått betalt. Det var starten på en följetong där flera förare gick ut med att Indianerna var skyldiga dem pengar. Kumlalaget har skulder på runt två miljoner kronor.
Det är ingen lek – och det är ingen vågad gissning att kassörerna i de flesta andra elitserieklubbar inte har svårt att hålla sig för skratt när de tar en titt på föreningens bankkonto.
Det är förbaskat tråkigt att Västervik ska behöva nobba ett avancemang, men med tanke på förutsättningarna är det förbaskat rätt att göra det.
Att den ekonomiska verkligheten är kärv i Elitserien är känt sedan länge. Vad kan man då göra för att förbättra det?
Ja, det är ingen enkel fråga. Men ett alternativ som tåls att diskuteras är följande:
Ta bort snitten i sin nuvarande form.
Jag förstår att detta framstår som radikalt, snitten är ju en helig graal inom speedwayen. Men utan att ha full insikt, så ställer jag mig frågande till hur mycket snitten styr kostnaderna. Jag menar, som det är nu så kan en "mellansnittare" på typ 1,500 kräva en rätt fet check då han vet sitt värde då han verkligen behövs i laget. Skulle inte lönetak vara en bra idé? Eller skulle det bara trixas med siffror och externa finansiärer då? Högst troligt, men i den bästa av världar vore ett väl fungerande lönetak en bra väg att gå, tror jag.
Hur framtiden blir i Elitserien återstår att se, detsamma gäller Västerviks lagbygge inför 2017.
Att Morgan Andersson kommer att få ihop ett slagkraftigt lag råder det inga tvivel om. I Allsvenskan är Västervik den största klubben, en maktfaktor. De kan i stort sett plocka förare lite hur de vill – men att få ihop ett lika optimalt lag som i år är inget man löser i en förstaböj, även om Västervik gynnas av att taksnittet höjs med 0,750 poäng.
På grund av snittaket måste förändringar ske. Jag tror att Mikael Max ryker, och att Fredrik Engman ligger pyrt till.
Däremot ser jag oerhört goda möjligheter att Peter Ljung, Joel Andersson, Kenny Wennerstam och Joel Kling blir kvar.
Jacob Thorssell vill säkerligen Västervik hemskt gärna behålla. Han är älskad av fansen och är symbolen för Västerviks kanonsäsong då hans gigantiska framsteg var den stora nyckeln.
Det som talar emot Thorssell är snittet. Men ett tänkbart scenario är att Västervik kör med både Ljung och Thorssell – och hoppas på en fin utveckling på Andersson, Wennerstam och Kling.
Där finns en gedigen stomme – som skulle se till att årets fina laganda hölls intakt.
Och att Västervik har stor chans att kvalificera sig för Elitserien igen.