Man vet aldrig varifrån hjälpen kommer, om den kommer alls. Det som verkade som ett jobbigt slag mot en tunn trupp har visat sig vara precis vad VIK behövde. Hampus Plato har kommit tillbaka från IK Oskarshamn fullpumpad med självförtroende och har lyft sitt spel flera nivåer under veckan. Ett lag är, kraftigt förenklat, summan av de individuella prestationerna och Platos spel har lyft fler än honom. Det bådar väldigt gott för VIK, att ha en spelare med självförtroende som vågar bryta mönstret offensivt behöver det här laget.
På tal om att bidra: Macoy Erkamps! Vilken succédebut och sannerligen något för honom att bygga vidare på. Inblandad i alla målen och det utan att ta några risker. Det jag fastnade för hos honom var just rappheten och enkelheten i spelet. Han hade en sekvens i första perioden där han med lätthet tog emot en tackling och spelade förbi två checkande Hästen-forwards i samma moment. Ett av VIK:s allra största problem under hösten har varit svårigheten att lämna egen zon när man vunnit pucken; med Erkamps intåg ser det problemet ut att lindras om än inte botas helt. Han påminner om fjolårsdominanten Johannes Johannesen i spelstilen.
VIK gick in i den här veckan med tre tuffa matcher i ett utsatt läge. Mot SSK såg de ut så som vi vant oss att se den här säsongen: nära men ändå inte. Straffade av ett bättre lag. Mot Kristianstad och Vita Hästen – nyckelmatcherna, om man vill – visade de upp något vi däremot inte sett: en förmåga att vända matcher. Och det dessutom utan att det krävts desperation. Man har mäktat med två tredjeperiodsvändningar genom att gnugga på med en bredare trupp vilket i sin tur givit dem mer ork och puck – och fler marginaler med sig.
Klättringen får anses vara påbörjad. Det är fortfarande många höjdmeter kvar till rätt sida strecket – minst sju poäng. Men i VIK:s läge går det inte att blicka för långt fram, fundera för mycket eller spekulera i olika scenarion. De kan inte göra mer än att optimera sina chanser att vinna nästa match och därefter leverera en så bra prestation man kan för att se hur långt det räcker. Jag har så gott som räknat ut det här laget redan, anser mig inte ha sett att tendenser funnits för att man ska kunna ta sig förbi två lag. Än är jag inte redo att revidera den åsikten men i den här veckans vändningar man visat embryon till tendenser. Det är en start.