Jag satt hemma och följde upptaktsträffen inför Elitserien. Det var som vanligt, vissa lagledare var tråkiga när de svarade på frågor, vissa var ännu tråkigare – och Jimmy Jansson i Smederna var hur rolig som helst.
När jag såg alla klubbmärken, typ Indianerna, Dackarna och Vetlanda, så sköljde känslan över mig.
I det där sällskapet ska ju Västervik Speedway vara. Så är det bara.
Och de har alla förutsättningar att ta sig tillbaka dit till nästa säsong – åtminstone sportsligt.
Jag vet, många tippade ett avancemang för Västervik redan i fjol (jag vill ta tillfället i akt och betona att jag hade Masarna som favoriter, laget som sedermera vann varenda match) och det slutade med att Västervik åkte ut rejält mot just Masarna i semifinalen.
Västerviks lag såg potent ut, men förare som Robin Aspegren och Ricky Kling lyfte aldrig riktigt, samtidigt som den tilltänkte heatledaren Jonas Davidssons säsong var ett enda stort mörker.
Sånt har man inte råd med om man ska gå hela vägen in i kaklet.
Med Morgan Andersson som ny sportchef och lagledare tog Västervik ett nytt avstamp och snickrade ihop en ny trupp.
Det går inte att säga annat än att det ser högintressant ut.
Peter Ljung och Jacob Thorssell blev kvar. Tillsammans med Mikael Max blir det en vass heatledartrio. Ljung kommer att axla rollen som lagets stjärna med den äran, det vet vi, och Thorssell kokar av inspiration och kommer att ta ett stort steg framåt 2016, det kan jag lova.
De fem ordinarie platserna i den tilltänkta startsjuan blir kompletta av nyförvärven Joel Andersson och Fredrik Engman. Det är två ungtuppar som var med och förde upp Masarna till Elitserien förra året, och som nu har planer på att upprepa bedriften.
Av dessa två ska vi framför allt hålla ett extra öga på Joel Andersson. 19-åringen har en underbar inställning till sporten och gör allt för att lyckas. Han har redan börjat köra i Polen, och att ta det steget så tidigt som möjligt är vitalt om man vill nå de stora höjderna.
I och med snittrabatten för unga svenskar, så går Joel in med ett snitt på 0,960. Det är löjligt lågt – något alla kommer bli varse om.
På reservsidan hittar vi Kenny Wennerstam och Joel Kling. Även det är två spännande förare som bildar ett reservpar att räkna med i Allsvenskan.
Bakom den tilltänkta startsjuan finns det solida back up-förare. Faktum är allt är frid och fröjd för Västervik Speedway innan serien gasar igång.
Jag skulle vilja säga att på pappret, så är det bara Vargarna som kan matcha Västervik i det långa loppet. Visst, papper och banan är två skilda saker, men om Västervik inte når den allsvenska finalen det här året – vore det ett stort misslyckande.
Västervik har skapat goda förutsättningar att komma tillbaka till Elitserien. Nu gäller det att förvalta dem – och att inte ha otur med skador i fel lägen, något som påverkar enormt mycket i just speedway.
Men om nu Västervik skulle gå hela vägen – vilket jag tror – så är det ju långt ifrån säkert att de tar steget upp.
Det sportsliga styr inte allt längre, det handlar minst lika mycket om det ekonomiska. I Elitserien gick Smederna ut och berättade om deras stora ekonomiska problem redan innan säsongen, och jag misstänker starkt att kassakistan inte direkt är överfull hos merparten av lagen där.
Att köra i Elitserien kostar, och Västervik tänker inte ta klivet om de inte känner att de är ekonomiskt rustade.
Det är enbart väldigt klokt.
Men fram till det eventuella beslutet ska fattas, så får vi njuta av den allsvenska säsongen.
De stora stjärnorna är förvisso inte där.
Men vi får njuta av stor underhållning ändå.
Upp med tejpen!