LÄS MER: KLART: IFK går upp i "fyran"

Det är svårt att argumentera för att man inte gjort sig förtjänt av det. 17 vinster av 22 försök i seriespelet. Bara tre förluster och två oavgjorda. Därefter fem poäng på tre matcher i ett ovisst kval. Men det var alltså osäkert hela vägen in i kaklet och det dröjde en stund in på lördagkvällen innan Bakiu, Alfonssons och de övriga kunde titulera sig division 4-spelare.

Jag lyfter på hatten. Och gläds åt att jag slipper bada i dammen vid Örbäcken.

Arbetet för nästa säsong har redan pågått i kulisserna ett tag och IFK, som för övrigt är den fotbollsklubb som har bäst kommunikation via sociala medier i kommunen, var redan för några veckor sedan ute med att Fredrik Walfredsson fortsätter som tränare oavsett hur det gått i kvalet. Snyggt, tydligt och bra. Han har lyckats med det som många andra på nivån inte klarat av: kombinationen av nöje/hobby med tävling och satsning. Han verkar ha fått (större delar) av spelartruppen bakom sig och fått till en härlig miljö att träna och spela fotboll i. Det är ändå det allra viktigaste när vi pratar division 4 eller 5 där spelarna måste motivera nedprioriteringar på övriga bitar av det som i vissa kretsar kallas för livspusslet. Ett ord jag aldrig trodde jag skulle skriva.

En annan grundbult är kontinuitet. IFK har stoltserat med en trupp som gjort Västerviks FF avundsjuka under 2018. VFF:s elva kanske är något hår bättre, Edsbruk kan också ställa ett slagkraftigt gäng på benen när alla är tillgängliga, men sett över hela truppen har IFK haft den bredd och spets som gjort att de kunnat ta klivet. De har tränaren på plats och av rapporterna från Västerviks södra blåvita del att döma kommer inga nyckelfigurer att försvinna. Med ynglingar som Tim Håvestam och Anton Westerberg som fyller på underifrån är också den biten täckt.

Det blåser positiva vindar kring IFK Västervik och det har givetvis positiva effekter för lokalfotbollen i stort. De som inte jublar är kanske Edsbruk då man blev av med både IFK och Ankarsrum under lördagen. Helt plötsligt har vi bara ett kommunlag i femman – och sex i divisionen under. Det skulle krävas många timmar och spaltmeter för att reda ut hur Västervik skulle få ett lag ännu högre upp i seriesystemet. Jag tror dock att IFK Västervik är något på spåren med de faktorer som jag listade ovan.