Det finns många likheter att dra mellan 2021 års Powell-värvning och 2022 års Vela-dito. Men också många skillnader. Medan Powell var liten, teknisk och snabb är Vela mer av ett kraftpaket.
– Första träningarna var lite svåra men jag tycker att jag har anpassat mitt spel bra och tror jag kommer passa in bra i den här ligan, säger Marcus Vela, som faktiskt hade kontakt med just Powell i somras, när klubbvalet skulle göras.
– Jag spelade med honom i Florida för några år sedan och han hade bra saker att säga om Västervik, att det är en bra plats att utvecklas på.
25-åringen gör sin första säsong i Europa och från en undanskymd roll som "checker" i AHL ska han nu alltså vara en spelare laget kan luta sig mot offensivt.
– Visst är det skillnad mot hemma, där jag kommer ifrån får du en mer specifik uppgift men här i Sverige förväntas du göra allt varje byte. Du får inte ta ledigt någon gång. Men jag känner att jag är redo för det, jag tycker att jag, trots min storlek, rör mig bra där ute och ska försöka vända den stora isytan till min fördel. Jag gillar att spela med kraft och gå rakt på mål så ofta jag kan.
Under försäsongen presterade Vela bra och noterades för mål flera matcher i rad. Hur hamnade han då i VIK?
– Sommaren som var var egentligen den första som jag verkligen funderade på att åka över till Europa. Så jag kom i kontakt med en europeisk agent som hörde sig för, då dök ett bud från Västervik upp.
– Agenten förklarade vad Västervik är för stad, vilken typ av klubb det är och hur ligan funkar. Jag hade ett par andra bud men ville komma till högsta möjliga liga och till en klubb som erbjuder ett bra fönster.
Om det låter som att Vela är i VIK för att flyga vidare så är det sant – det är inget han hymlar med.
– Så är det nog för alla, vi strävar alla uppåt men det betyder inte att man inte bryr sig. För att det ska bli bra för mig måste jag spela bra och hjälpa laget. Det kommer i första hand, jag har alltid varit en lagspelare.
Marcus Vela är mellanbrodern. Storebror Matt och lillebror Thomas har båda spelat men lagt skridskorna på hyllan. Matt har istället vid sidan av sitt jobb som snickare utbildat sig till brandman medan Thomas satsar på lacrosse, en stor sport i Kanada.
– Jag är tight med min familj och vi håller kontakten flera dagar i veckan. På somrarna har vi en stuga som vi alla åker till och vi både jagar och fiskar. För min del har det inte blivit så mycket för jag är ju iväg hela vintrarna och har varit det sen jag var ung. Det blir istället mycket golf för mig.
Precis som många av VIK:s importspelare har Vela gått collegevägen. Efter juniorspel hemma i Kanada tog han vägen via college i amerikanska New Hampshire. En flytt tvärs över kontinenten. Under tiden i New Hampshire imponerade han till den grad att NHL-klubben San José Sharks draftade honom sommaren 2015. Där blev det aldrig något spel utan han har främst hållit till i ECHL, tredjeligan, innan flytten till den småländska ostkusten.
Namnet Vela låter inte särskilt amerikanskt – det är det inte heller. Familjen har sina rötter i sydeuropa.
– Båda mina föräldrar är portugisiska. Min mamma är född där och min pappa är född i Vancouver men flyttade dit som barn. Stora delar av släkten bor där och jag har varit och hälsat på ett par gånger. Jag har faktiskt också en kusin som spelar fotboll i Benficas B-lag.