Videon är inte längre tillgänglig
VT-sporten träffar Tuva Eriksson en härlig sommardag på den idylliska hästgården i Vråka. Ryttaren, som är uppvuxen i Trosa, har spenderat många somrar och helger på släktgården och flyttade för några år sen ner till Kastanjegården för att bo här på heltid, vilket innebär att hon är åttonde generationen på sin mammas sida som bor här.
Mamma Annika har också hållit på med hästar hela livet då hennes mamma, Tuvas mormor, föder upp halvblod på gården. För tillfället springer två små föl omkring och viftar glatt på svansen.
– Jag har fyra egna hästar, men min B-ponny Black Jack ska säljas då jag inte får tävla med honom längre eftersom jag är över 13 år, berättar 14-åriga Tuva som numera tävlar med C- och D-ponnys.
– Det är sorgligt, men det vore kul om han får gå vidare och tävla med någon annan ryttare.
Samtliga hästar behandlas som familjemedlemmar, och tävlingshästarna även som idrottare där måltider och träning är ytterst viktigt.
– De går inte ute på bete på samma sätt som de andra heller. Skaderisken är alldeles för stor, plus att det inte är optimalt att prestera på en tävling om de har varit ute i solen och värmen för länge, precis som för människor, berättar Tuva vars dagar består av skolarbete och skötsel av hästarna.
– Jag åker till skolan halv åtta och kommer hem klockan fem. Efter det rider jag minst två hästar. Det blir inte så mycket tid över att vara med kompisar och de tycker säkert att jag är tråkig. Oftast åker jag iväg till tävlingar redan på torsdagen och missar en dag i skolan, men det tar jag igen sen. Mamma, mormor, morfar och storasyster Nora hjälper mig.
Att vännerna eventuellt skulle tycka att Tuva är tråkig bekymrar henne inte så mycket. Hon gör det hon älskar, och hon gör det bra.
Med ponnyn April is full of Surprises har hon nått stora framgångar. Förra året kvalade hon in till Prins Carl Philips pris på Friends Arena, vilket var hennes stora mål.
I år höjde hon ribban och satte en landslagsplats som målsättning. Därmed har hon tävlat i observationsklasser där landslagsledare suttit på läktaren och tittat.
Är det nervöst att hoppa obs-klasser?
– Lite pirrigt är det, men jag är inte nervös så ofta faktiskt, berättar Tuva som får mycket assistans av Ann Liwing som är hennes tränare och mentala coach.
Liwing är själv ryttare och har kvalat in till Falsterbo Horse Show med en häst som kommer från gården i Vråka.
– Tuva är fantastisk. Hon började ganska sent med sin karriär, men har jobbat ikapp de senaste två åren och är nu uppe på SM-nivå. Hon har väldigt höga ambitioner och vill inte bara delta på en tävling utan går alltid in för att försöka vinna, säger Liwing och fortsätter:
– Hennes häst (April is full of Surprises) är som en katapult och väldigt svårriden, men den kan hoppa om man får den att springa åt rätt håll, och det får Tuva.
Förra veckan ringde mamma Annikas telefon. På andra sidan linjen fanns före detta OS-ryttaren Jens Fredriksson som numera är ledare för ponnylandslaget.
Tuva Eriksson är uttagen som en av fyra svenska C-ponnyekipage till de nordiska mästerskapen i Köpenhamn den 24–28 juni.
– NM är det högsta och svåraste man kan rida i C-ponny, förklarar Ann Liwing.
– Det känns overkligt, men Tuva lägger ner hela sin själ på det här så hon är verkligen värd det, säger Annika.
Tuva ser fram emot att dra på sig Sverigedressen.
– Det gäller att prestera just då, så får vi se hur långt det räcker. April har ju representerat Sverige på NM tidigare och vunnit en silvermedalj. Det vore kul om det kunde bli minst ett silver till, säger Tuva Eriksson med ett stort leende.
Även om NM troligtvis blir årets höjdpunkt för landslagsryttaren är säsongen långt ifrån slut där. Efteråt väntar nämligen ute-SM individuellt, och sen hoppas hon kunna ta sig till Friends Arena i höst igen.