En snöfattig vinter har gjort att förutsättningarna träningsmässigt inte har varit de bästa för skidåkarna från södra Sverige jämfört med de senaste åren.
– Det här är mitt sämsta år hittills träningsmässigt när det gäller skidåkning. Jag har åkt mindre än hälften jämfört med förra året räknat i timmar, berättar Henrik Arkåsen.
I stället för skidåkning har Henrik fått förberedda sig genom att åka rullskidor och springa.
– Jag åkte till Falun för att få mängdträning, men det fanns ingen snö där heller förutom en slinga på 1,5 kilometer.
Detta blir alltså Henriks femte start och han har förbättrat sig avsevärt sedan första gången. Då tog han sig i mål på elva timmar. I fjol gled Henrik över mållinjen i Mora på 7,5 timmar och då ska man veta att han åkte utan en stav i cirka tre mil.
– Staven gick sönder vid flera tillfällen och man kan inte få en ny stav förrän vid nästa vätskekontroll. Detta innebar att jag fick kramp i sidan av kroppen som gjorde att jag försökte sträcka på mig så mycket som möjligt i varje nedförsbacke.
Du funderade inte på att bryta?
– Tanken fanns att nu skiter jag i detta, men jag är envis och det ska mycket till för att jag ska bryta ett lopp, svarar Henrik.
Vad är det svåra med Vasaloppet?
– Nio mil är långt, så det gäller att man är envis. Jag delar upp loppet i små etapper. Jag brukar se fram till nästa vätskekontroll. Sedan gäller det att kunna koppla bort det monotona utan att det blir långtråkigt.
Vad är det som driver dig att åka Vasaloppet?
– Tillfredsställandet efteråt när man har gått i mål, att bara gå runt och le tillsammans med alla andra som har klarat loppet är en skön känsla. Sedan tror jag på att man har en liten chans att bli lite äldre om man tränar. Sedan har jag dålig självdisciplin när det gäller träning om jag inte har något att träna inför, svarar Henrik Arkåsen.