Premiären var kommen och vi skulle få en första hint av hur den stora guldfavoriten Västervik var rustade för det experter och lagledare beskriver som en jämnare serie än på länge. Säger man inte alltid så, förresten? Jag hoppas det stämmer i alla fall, för oerhört ensidiga matcher likt de vi fått uppleva mer ofta än sällan på Hejla Arena de senaste åren, är inte roliga för någon, förutom möjligen förarna och deras banksaldon.
Ska vi gå på den ytterst minimala data vi har hittills – en omgång – ser det ut att vara sant. Västervik fick slita mot Indianerna, vi återkommer till den matchen strax, och i Målilla bjöd Dackarna på något av en skräll när man välte Lejonen. Även i de två återstående fighterna blev det jämnt; Vargarna slog Piraterna och Smederna sänkte Rospiggarna, båda med 46–44. Lovande.
För Västervik blev det en svårnavigerad premiär. Banan, den nylagda, var knepig, vilket ledde till inte mindre än fyra vurpor från Västerviksförarna. Att ändå lyckas kräma ur en seger, samtidigt som man tappade Jacob Thorssell, är starkt. Det var kanske precis den typen av match – en lite motig – laget behövde, snarare än att defilera till premiärsegern. Det finns som bekant något enande i att gemensamt behöva gräva djupt och slita för att nå framgång. Förutom poängen var förmodligen en stärkt lagkänsla laget tog med sig från den här matchen.
Det man däremot inte fick med sig var något större analysunderlag av förarnas form och status, banan påverkade för mycket. Tom Brennan visade en fin nivå genomgående och stjärnduon Lambert/Lindgren klev fram när det behövdes. Beträffande Anton Karlsson och de andra, som hade det tufft, bör vi avvakta ytterligare innan vi drar några slutsatser. Men vi kan konstatera att det var få som stärkte sina aktier i Kumla.
På tisdag körs årets första hemmamatch då Västerviks ständiga banemän Dackarna kommer på besök. Ett Dackarna med flera förare som trivs i Västervik: Lahti kör alltid bra, Jensen och Lebedevs hittar runt och inte minst dunderprofilen Nicki Pedersen. Där får Västervik (med Bartosz Smektala in för Matias Nielsen? Eller är Thorssell skadad?) något att bita i. Ett läge för laget att positionera sig för framtiden – och en chans för förarna att visa att de ska ha en väst i en konkurrensstark trupp.