En klassisk indianare och ett klassiskt skott i "gubbhörnet". Ett ögonblick av oskärpa från en i det här fallet olycklig Alexis Binner och VIK inkasserade femte raka förlusten. Femte raka nollpoängaren, rentav.
Mot BIK Karlskoga var det stora marginaler som skiljde lagen. Åtta mål om vi ska vara exakta. En genomklappning som inte bör men likväl händer. Det intressanta var såklart hur VIK hanterade den smällen, hur man förberedde sig för nästa match och hur man kravlade sig upp ur den gropen. Svaret? Det gjorde man inte. Bara nästan. Prestationen var dock helt okej men det är återigen misstag som fäller laget. Då menar jag inte bara sista målet, utan även vid det första (och kanske lite det andra) är det små missar som ligger bakom.
Man gjorde det inte lätt för sig med underläge efter knappt 20 sekunder och sedan ett hjärtekrossande sista-minuten-mål.
Förr, vet jag, hade VIK en slogan. Jag är osäker på om den är så att säga i bruk fortfarande: "Nu är det tufft, nu är det hårt, men det är bra, för då faller de svaga ifrån". Oavsett om den sitter uppe någonstans är orden och budskapet aktuella.
Det finns inte så mycket annat för VIK att göra än att gnugga. Gnugga mer. Gnugga lite till. Kämpa, grisa, slita och fightas. Det kommer inte komma in en enskild frälsare (även om jag tror Rob Bordson spelar på lördagen så känns det som ett tufft epitet att kasta på honom), ledarstaben kommer inte bytas ut och motståndarna kommer inte bli snällare.
Börjar VIK tveka på sina koncept och börja skruva på varenda tänkbar detalj gör man det nog än värre för sig. Just därför hade det varit ett, om än lite mindre, välkommet trendbrott med den poäng man var knappt 20 sekunder ifrån hemma mot AIK. Övertidsspel eller straffar där och chans till vinst så hade mungiporna med ens varit på väg uppåt. Istället blev det som det blev och det är den verklighet VIK har att förhålla sig till. Sinande pengakistor, en svikande publik, en missad importvärvning, slutminutstorskar. Ja, listan kan göras lång. För ledningen är det viktigaste att förmedla förtroende, lugn och fokus till laget, för jag kan lova att det snurrar ordentligt i huvuden på sina håll. Fem förluster i rad gör det med en. Alla i och kring VIK prövas nu och en kris av den här magnituden har inte huvudtränaren Mattias Karlin upplevt under sitt VIK-decennie.