Jörgen Fransson gör sin 15:e säsong som Västerviks IK:s materialare, och han är långt ifrån trött på sitt jobb.

– Det är mitt stora intresse till hockeyn som gör att jag fortsätter. Jag gillar det här med laganda, det är något speciellt, säger 56-årige Fransson som har Felix Gustafsson och Tobias Larsson till sin hjälp.

Felix, eller Felle som han kallas, påbörjar sin femte säsong som materialare i VIK och älskar det han gör.

– Jag har ett stort hjärta för klubben och har alltid gillat att hjälpa till. Jag brinner verkligen för det här.

VIK:s sportchef Tomas Lind säger att materialarna är det viktigaste de har.

– Hur skulle det se ut om spelarna tvättade själva exempelvis, frågar han sig med ett skratt.

När det kommer till sysslor har de delats upp.

– Det är ett måste, vi går på varandra annars. Jörgen slipar skridskor och gör allt möjligt. Jag tvättar, sköter båset, hjälper grabbarna med material, inventerar och tejpar klubbor och har hand om bortalaget när det gäller att bistå med kaffe och sånt, förklarar 23-årige Felle.

Är det någon spelare som sticker ut när det gäller material?

– Olle Liss har en jättestor knopp och en bananvinkel på sin klubba, annars är alla rätt lika, säger Felle som tidigare var spelare i föreningen.

– Jag spelade till jag var 15–16 år och var en hyfsat bra back, men jag tyckte det var tråkigt och ville hellre titta på hockey istället.

Nästföljande två, tre år stod han och stöttade klubbens A-lag i klacken innan chansen att bli materialare dök upp.

– Det här är min grej. Jag älskar att hänga och snacka med grabbarna. Varje säsong kommer det någon spelare som jag klickar lite extra med.

Vem är det i år?

– Mats Fröshaug. Vi har kul ihop.

Matchdagarna är roligast.

– Vi blir lika nervösa som spelarna, i alla fall jag, menar Felle som tror på sitt lag.

– Vi är starka hemma och kommer inte att bli någon slagpåse. Jag hoppas att vi håller oss kvar så att det kan bli några år i allsvenskan. Förra säsongen var ju så sjukt häftig när vi gick upp.

Fransson håller också fjolårets säsong som starkaste minne.

– Helt klart. Jag har ju varit med på resan från ett bottenlag i tvåan till att gå upp i allsvenskan. Flera år fick vi kvala för att hålla oss kvar i tvåan.

Med sex olika huvudtränare har han ett par händelser som sticker ut, utöver uppflyttningen till allsvenskan.

– När vi mötte Vita Hästen borta för några år sen med endast tolv man då den ena efter den andra föll bort. Det var en stark match. Likadant var det borta mot Helsingborg i tvåan när materialaren Jörgen Ekelund fick hoppas in som andremålvakt och stod och höll sig i sargen vid båset hela uppvärmningen. Det första som hände på matchen var att de körde på vår målvakt, Christian Andersson, och då var Jörgen helt vit i ansiktet. Men han behövde aldrig bytas in och vi vann matchen, berättar Fransson och skrattar.

Hur tror du att det går i år?

– Jag tror att vi hamnar på den övre halvan, avslutar VIK:s materialare.