Fotografen försöker att få Västervik IK:s backtuffing att le.

– Svarta killar ler inte.

Vad tänker du på?

– På stereotypen som alla vill se. Som svart ska man vara tuff. Det är så folk ser på dig på isen.

Han ser lika glad ut som Gunvald Larsson skulle göra i "Arga leken".

Han gör inte en min. Han stirrar rakt in i kameran.

Sebastian Owuya, 192 centimeter, 97 kilo. En pansarvagn i sarghörnen. En man för de stora tacklingarna. När bilderna tas säger han:

– Det är viktigt att tala om att folk inte ska jävlas med mig. Det kan jag utnyttja på isen sedan. Det är viktigt att bli respekterad. Om motståndarna ser en tuffing på bilderna så kanske de backar undan lite i vår försvarszon.

När fotografen är klar spricker han upp och säger:

– Hur man är på isen reflekterar inte hur man är utanför den.

Han bär en tight skinnjacka och en basebollskeps över det krulliga håret.

– När jag säger att pappa är från Uganda är det ingen som säger något. När jag säger att min mamma är från Ryssland så tror folk att jag skämtar.

Han berättar att han "sticker ut" och att det är på gott och ont.

– Gör jag en felpass så syns det mer. Ta en vit snubbe i ett basketlag i USA. Du ser ju hans misstag mer än de svartas. Och när jag spelade i USA så var det många som ville slåss med mig. Det är väl för att jag ser annorlunda ut inom ishockeyn. Kanske för att de flesta svarta ishockeyspelare i USA är duktiga på att slåss också.

Men han fick aldrig höra något rasistiskt på isen i USA.

– Det är lite mer laddat därborta. Men det var länge sedan jag hörde något rasistiskt här också. Det är flera år sedan.

Han fick ta några fighter borta i USA.

– Jag är inte bra på att slåss. Inte om du jämför med slagskämparna inom hockeyn i USA. I mina första fighter jag hade där såg jag bara dum ut. De har växt upp med att kasta handskarna. Det märktes. Misslyckades du där så såg du ut som Simon Mitman ser ut i munnen nu. Här i Sverige har jag inte kommit i bråk direkt.

Owuya har sett upp till spelare som Scott Stevens. Spelare som kunnat smälla på vid sargerna. Själv vill han spela tufft och tätt. Men han har aldrig drömt om att bli någon slagskämpe i NHL trots att han har storleken för det.

– Jag gillar spelare med attityd. Spelar som Ilya Kovalchuk som kan skjuta och förändra matcher och sätta dit en tackling om det behövs.

"Cruel" lät bra. Det skulle passa honom tänkte han. Han tog med ordet i sin mailadress. Det är några år sedan nu. Det var först flera år senare som han förstod att ordet betydde grym och inte "Cool". Han skrattar åt missen. Vid sidan av ishockeyn vill han hellre ses som cool än grym. Förstås.

Han ler ofta. Han ser mycket snäll ut. Han berättar om sina mjukare sidor.

– Jag är döpt katolik. Men jag utövar inte religionen. Just nu läser jag boken Illusionen om Gud.

Det ryktas om att du sjunger ballader också?

– Ja det gör jag faktiskt. Jag spelar gitarr och sjunger lite.

Rapp då som din bror Mark Owuya?

– (Skratt) Nej, mer rock och allt möjligt annat.

Vi måste ju ha en ren hockeyfråga också, hur går det för VIK i fortsättningsserien som startar ikväll mot Mjölby borta?

– Jag hade inte stannat kvar här om jag inte trodde att vi vinner serien. Vi vinner mot Mjölby.

henrik.hultqvist@vt.se 0490-66615