Verena Åhlin, specialistläkare på BUP, sätter sig framför Correns kameror och vittnar om konsekvenser av neddragningarna.
En småbarnsmamma berättar i detalj hur hon ska ta livet av sig. Ändå lämnar hon psykiatrin utan samtalsstöd. För det finns inget.
En man har tappat verklighetsförankringen och skulle kunna skada sig själv och andra. Även han lämnar psykiatrin utan samtalsstöd.
– Jag är orolig för att människor kommer att ta sitt liv i väntan på vård, säger specialistläkaren Antonio França.
Se personalens starka vittnesmål i videon här: (slå på ljudet)
Personalen ifrågasätter noll tillsyn nattetid på en patient som läggs in för suicidskydd.
Avvikelse 633261
BUP-kliniken
Patient skrevs ut från avdelning för en månad sedan. Patienten har inte fått någon tid till öppenvården än. Inläggningsorsak: suicidskydd.
Avvikelse 621945
Psykiatrikliniken i Linköping
Arbetet med att spara och samtidigt hålla hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö är direkt utmanande
Veckobrev från chef inom psykiatrin
Psykiatrikliniken i Linköping
Hur ska vi få er läsare att förstå hur ovanligt det här är?
Visst har vårdpersonal "larmat" förut. Men de har sin yrkesheder och de vill inte skrämma patienterna. Därför brukar de inte öppet berätta att de inte kan göra sina jobb som läkare, terapeut, sjuksköterska och behandlare.
Men nu sätter de sig framför våra kameror och säger som det är. Och den här gången handlar det inte bara om oro för framtida neddragningar. Utan om verkliga människor som redan har drabbats.
Psykoterapeuten Gunilla Eriksson brister ut i gråt.
Sjuksköterskan Anna Rinman säger att tonåringars ungdom försvinner i ångest kring mat och kropp medan de väntar i flera år på att få hjälp.
Specialistläkaren Elin Fredriksson berättar att inte ens barn som har slutat prata och gå i skolan, och som säger att de vill skada sig själva, får behandling.
– Jag tvingas säga till patienter att de behöver samtalsstöd. Men att vi inte kan erbjuda det, säger överläkaren Mikael Ludvigsson.
De säger alltså rakt ut: Patienter. Kan. Dö.
Och efter fyra timmar upplever vi inte att de överdriver eller dramatiserar för att rädda sina jobb. De är genuint oroade.
Förfrågan om uppföljning skickas till Mobila öppenvårdsteamet efter att patient varit på akutenheten. Förfrågan avvisas då det inte finns ledig tid.
Avvikelse 621409
Psykiatrikliniken i Linköping
Patient står på centralstimulantia. Sedan 2023 har han inte träffat någon läkare alls. Patientansvarig läkare har inte träffat patienten.
Avvikelse 633074
BUP-kliniken
Rehabmöte har inte blivit inbokat, på grund av missförstånd och stress, inte haft tiden att reda ut
Avvikelse 618753
Psykiatrikliniken i Linköping
Patienten har behov av insats av arbetsterapeut, i nuläget kan denna insats inte erbjudas
Avvikelse 617472
Psykiatrikliniken i Linköping
Först vill ingen ställa upp. Så vi träffar dem i ett konferensrum, på psykiatrin i Linköping, utan kameror. De kommer dit stressade på lunchen, en del med en matlåda framför sig.
Och efter en stund glömmer de oss reportrar. All uppdämd frustration rinner ut.
Sjuksköterskan Anna Rinman: ”Vem ska hjälpa barnen?”
Samtalsstöd. Gång på gång återkommer de till att det saknas.
Man ger patienter mediciner, men det finns ingen som kan ge dem samtalsstödet de behöver sedan. Man utreder barn och konstaterar vilken behandling de behöver - men det finns ingen som kan ge dem det. Därför hänvisar de patienter till någon annan.
Sara Barsjö, fysioterapeut, BUP-mottagningen: ”Hur ska vi kunna bli färre utan att det påverkar patientsäkerheten?”
– Senast idag hade jag en patient där man alltså i journalen hänvisar patienten till Svenska kyrkan eller kommunen – för att patienten ska få en samtalskontakt, säger specialistsjuksköterskan Anna-Maria Birgersson som jobbar i ett mellanvårdsteam.
Hon skakar på huvudet åt sina egna ord. Specialistpsykiatrin i Linköping hänvisar alltså patienter – som behöver specialistvård – till kommunens växel.
– Vi hänvisar också patienter till vårdcentralerna. Ja faktiskt. För de har fler som kan ge samtalsstöd än vad som finns inom psykiatrin, fortsätter Anna-Maria.
Flera andra runt konferensbordet nickar.
Payam Zehtab, ST-läkare BUP: ”Neddragningarna kommer påverka andra aktörer.”
– När jag skulle sluta som kurator frågade jag min chef vart jag skulle hänvisa patienterna. Men det fanns ingen kollega att hänvisa till, säger hälso- och sjukvårdskuratorn Jenny Ferm, som nyligen omplacerades från beroendemottagningen till en annan enhet.
– Vi fick en A4-sida med telefonnummer till andra aktörer, till Linköpings kommuns växel och några direktnummer, stödlinjer och frivilligorganisationer, säger skötaren och sektionsledaren Suss Skeppstedt.
Lolita Mörk, legitimerad dietist, BUP öppenvård: ”Man måste tänka på lidandet. Inte pengarna.”
Efteråt får vi ett mejl från Hanna Dufmats, teamledare för ett basteam inom öppenvården:
”Vi får dagligen in meddelanden på 1177 från desperata patienter som skriver att de inte orkar mer. Vi får tyvärr hänvisa dem till akuten om de inte står ut. Och hoppas att de inte gör sig illa.”
Lolita Mörk, legitimerad dietist på BUP Öppenvård, undrar hur det ska bli när ytterligare elva personer försvinner på BUP.
Och ett annat mejl från överläkaren Zornitsa Dimitrova:
”Jag känner en enorm etisk stress dagligen i samtal med patienter och anhöriga. Jag vet vilket stöd de har rätt till och bör få. Men vi kan inte erbjuda det. Vi får gång på gång höra att vi måste jobba mer effektivt, men inte hur vi ska bli mer effektiva utan resurser. Det är som att säga till en kirurg att utföra en operation helt ensam. Vilken kirurg skulle gå med på det?”
Stressrelaterade symptom så som trötthet, högt blodtryck, stickningar i hjärtat, gråter på arbetet mm. Det finns hög risk att medarbetarna på sikt blir sjuka.
Skrivelse från Vårdförbundet
Psykiatrikliniken i Linköping
Det är omöjligt att komma i kontakt och få hjälp. Ni missar möjlighet till tidiga åtgärder och skapar större problem än vad som hade behövts genom att vara så otillgängliga.
Synpunkt 632455
BUP-kliniken
I nuläget kan denna insats inte erbjudas utifrån Team 4:s resurser"
Avvikelse 617473
Psykiatriklniken i Linköping
Personalbrist, en personal kort i bemanningen på ECT
Avvikelse 615362
Psykiatrikliniken i Linköping
Gällande patienter som behöver kuratorsstöd, hur gör vi när funktionen inte finns kvar på Beroendemottagningen? Vi kan ta kontakt med samordnare på kommunen.
Protokoll från arbetsplatsträff
Psykiatrikliniken i Linköping
Första gången vi pratar har masskjutningen i Örebro ännu inte hänt. Ändå pratar vi om den i teorin.
Skötaren Michael Gustavsson, som följer oss ner genom trapphuset, säger att han är orolig för att något ska hända, eftersom de inte kan fånga upp patienter som är i riskzonen för att göra något tokigt.
– Långtifrån alla patienter skadar ju andra, men det finns en risk, säger han.
Michael Gustavsson, skötare på psykosavdelningen S90: ”Man vet inte vad man ska säga till patienterna och deras anhöriga.”
Sedan händer det. En man med psykiska problem skjuter vilt omkring sig på en kommunal skola i Örebro. I debatten efteråt undrar alla: Varför fångas de här personerna inte upp? Hur ska vi hitta dem?
Men de som jobbar i psykiatrin vet: Vi hittar dem. Men gör inget. För det saknas samtalsstöd.
– En skötare ska fungera som kontaktperson till 100 psykospatienter. Det är alltså patienter som behöver regelbunden uppföljning. Just nu saknas det helt kurator och arbetsterapeut i psykosteamet. Det är på den nivån, säger psykologen Marie Emanuelsson.
– Det är helt sjukt, hur ska man kunna följa upp patienterna, säger psykiatrisköterskan Anna-Maria Birgersson.
Patienten har svårigheter i vardagen utifrån autismspektrumstörning. Det lämpliga hade varit att hans tidigare arbetsterapeut ringt honom.
Avvikelse 612848
Psykiatrikliniken i Linköping
Undertecknad är på semester i fem veckor och ett ärende som kan ha varit akut kommer in. Ingen åtgärd görs utan det skickas till undertecknad som ser det efter 4 veckor. Även om patienter vet att man ej får skicka akuta ärenden hit så måste ju någon svara.
Avvikelse 613356
Psykiatrikliniken i Linköping
Resursen finns inte att tillgå i team 4
Avvikelse 617337
Psykiatrikliniken i Linköping
HVB-boende ringer angående en boende med dåligt mående och suicidtankar. Undertecknad kontaktar primärjour som vägrar att ens lyssna på vad som hänt.
Avvikelse 634147
BUP-kliniken
Sjuk receptionist på beroendecentrum. Vårdpersonal bemannar.
Avvikelse 621397
Psykiatrikliniken i Linköping
På morgonen idag var det två patienter som började slåss i väntrummet, receptionisten uppmärksammade och kunde snabbt avstyra. Det finns en oro på mottagningen hur det kommer bli om vi inte kommer ha en receptionist på mottagningen i framtiden.
Veckobrev
Psykiatrikliniken i Linköping
Personalbrist på uppvaket på ECT
Avvikelse 625003
Psykiatrikliniken i Linköping
Alla vill att vi berättar. Men ingen vågar ställa upp. Så hur ska vi kunna förmedla deras frustration?
Vi chansar och bokar ett konferensrum på plan 13 på psykiatrin i Linköping. Sprider ryktet. Måndag och tisdag mellan 11 och 13 står vi där med våra kameror redo.
Först kommer bara några få. De är tveksamma och vill egentligen inte sätta sig på den upplysta pallen. Men i slutet av den andra dagen har det plötsligt bildats en kö.
Och alla berättar de samma sak.
Marie Peebo, överläkare, BUP-mottagningen och AST-teamet: ”Föräldrarna blir helt utmattade och barnen blir hemmasittare.”
De säger att vården inom psykiatrin nu nästan enbart består av piller, eftersom de personer som ska utföra den andra typen av behandling - samtalsstöd - har försvunnit.
– Det finns inga behandlingsprogram för psykiatriska sjukdomar som bara utgår från mediciner, säger specialistläkaren Andreas Löfberg.
Han påpekar att medicin måste kombineras med terapeutiska insatser. I vissa fall behöver patienten bara samtalsstöd.
– Då är medicinerna helt verkningslösa.
Flera av dem säger att samtalsstöd är som psykiatrins antibiotika. Därför blir det ibland nästan omöjligt att behandla patienter utan samtalsstöd.
Anna Rinman, sjuksköterska på Ätstörningsmottagningen: ”Tonåringarnas ungdom försvinner medan de väntar på vård.”
En förklaring är bemanningsstoppet. När någon är föräldraledig eller sjukskriven får den inte längre ersättas.
Vissa enheter saknar därför personal som kan hjälpa patienterna med annat än läkemedel och sjukskrivning. Det handlar till exempel om arbetsterapeuter, kuratorer och terapeuter. Det som kallas paramedicinsk personal.
Marie Peebo, överläkare, BUP-mottagningen och AST-teamet möter familjer som inte får hjälp.
När vi ber psykiatriska kliniken redovisa personalstatistik från början av 2025, när det var som tuffast, syns det här även i siffrorna:
Öppenvårdsteam tre hade på pappret 6,5 paramediciska tjänster i början av 2025. I verkligheten var de inte ens tre.
Öppenvårdsteam fyra hade på pappret 3 sådana tjänster, men i verkligheten var det inte ens en person på heltid.
Verena Åhlin, specialistläkare BUP: ”En ensam läkare kan inte behandla en familj.”
Nu ska ytterligare ett 20-tal tjänster tas bort från psykiatriska kliniken och det drabbar framför allt kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och skötare. Alltså ännu fler av dem som ska ge annan behandling än den medicinska.
– Man ställer alltså diagnoser utan att ha någon behandling att erbjuda, säger överläkaren Mikael Ludvigsson.
– Det är som att säga till en patient att du har brutit benet, men vi gör ingenting åt det, säger psykogen Ylva Eriksson.
På grund av hög vårdtyngd på avdelning S81 så behöver personal prioritera bort andra patienter samt arbetsuppgifter
Avvikelse 626675
Psykiatrikliniken i Linköping
Från 1 januari kan vi släppa vår funktion kurator. Anna-Lena har lyft frågan med Kristina på kommunsidan: Vad kan kommunen stötta med? Svaret blir att patienter får vända sig till Kontakt Linköping tel 013-20 60 00 eller att Svenska kyrkan kan hjälpa till.
Minnesanteckningar från arbetsplatsträff
Psykiatrikliniken i Linköping
Patient med förlossningsdepression som har kontakt med öppenvården. Har av psykiatrin hänvisats till vårdcentralen för förlängd sjukskrivning
Avvikelse 622753
Psykiatrikliniken i Linköping
Skötare bemannar receptionen på beroendemottagningen. Sårbart läge och i förlängningen innebär det längre väntetider för våra patienter.
Avvikelse 620911
Psykiatrikliniken i Linköping
Avdelning har tre överbeläggningar där endast två platser finns tillgängliga
Avvikelse 621200
Psykiatrikliniken i Linköping
De säger att de kan förstå att pengar måste sparas. Men problemet är att de här besluten istället ökar kostnaderna.
Om man tar bort dagvård behöver patienterna snart läggas in för dygnet runt-vård istället för att vårdas på kontorstid.
Lisa Ingulfsvann, skötare i slutenvården, märker att patienterna blir oroliga när öppenvården inte kan följa upp efter att de skrivs ut. Då kommer de ibland tillbaka till slutenvården.
Om vissa yrkesroller försvinner kan de inte längre jobba enligt riktlinjerna för vad som är mest kostnadseffektivt.
– Kunskaperna är höga. Vi vet vad vi ska göra. Men vi kan inte göra det, säger psykologen Marie Emanuelsson.
– Det blir längre vårdtider på grund av otryggheten. För de skrivs ju ut till... ingenting, säger Lisa Ingulfsvann, skötare inom slutenvården.
Rapportering mellan slutenvård och öppenvård fungerar inte alltid som den ska, flera patienter som har skrivits ut från slutenvården har missats av öppenvården
Avvikelse 618797
Psykiatrikliniken i Linköping
Jag fick tillbaka ett över tre år gammalt remissvar. Det verkar som om psykiatriska mottagningen varken kallat eller bedömt patienten som jag remitterade. Patienten verkar ha blivit helt bortglömd.
Avvikelse 626366
Psykiatrikliniken i Linköping
Så ska vi återigen satsa på att minska köer till BUP. Vad händer med våra patienter när de är färdigutredda tänker ni? Kommer deras behandlingar och uppföljningar magiskt att hittas tid för? Nu får ni faktiskt ta och skärpa er.
Anställd på intranätet
Psykatrikliniken i Linköping
I tabeller som visar bemanningen ser vi att den "paramedicinska personalen" har minskat, det vill säga de som kan ge samtalsstöd åt patienter.
Och i det senaste halvårets avvikelserapporter läser vi om de fel som personalen har rapporterat där förklaringen är "tidsbrist" eller "resursbrist".
Bianca Pop, läkare, BUP: ”Jag är orolig att vi bara ska hjälpa de svårast sjuka. Vad händer med alla andra?”
Ändå är det timmarna vid den upplysta pallen framför kameran som gör störst avtryck.
I fyra timmar har vi lyssnat på läkare, sjuksköterskor, terapeuter, dietister och behandlare som inte längre orkar hålla fasaden uppe.
– Vi kan inte hjälpa dig om du eller ditt barn drabbas av psykisk ohälsa, säger skötaren Michael Gustavsson.
– Det vore bättre om politikerna säger som det är, säger psykoterapeuten Linda Hellerstedt.
Lisa Ingulfsvann, skötare i slutenvården: ”Det kan hända vem som helst. Alla kan hamna inom psykiatrin.”
Har du egna erfarenheter av neddragningarna i psykiatrin? Jobbar du inom psykiatrin? Hör av dig till reportrarna tina.enstrom@corren.se och jasmine.hubinette@corren.se. Eller tipsa anonymt via vår krypterade tipstjänst Newsleaks. Du får vara anonym.
Har du egna erfarenheter av psykiatrin i Västervik som du vill dela med dig av? Mejla tipsa@vt.se. Eller tipsa anonymt via vår krypterade tipstjänst. Du får vara anonym.