Joakim Söderholm jagar skarv i Sankt Anna skärgård för fjärde året.
Joakim Söderholm, 36, står med blicken vänd mot skyn och räknar.
– ... 28, 29, 30, 31. De vänder hitåt, konstaterar han och duckar ner mellan grenarna på marken.
Det är alldeles tyst och stilla i skärgården den här eftermiddagen i slutet av mars. Inte optimala förhållanden för att jaga skarv.
– Allt syns och hörs en sådan här dag. Det får gärna vara lite blåsigt. Det är smarta fåglar, säger Joakim Söderholm.
Fåglarna reagerar på något och byter färdriktning. Inte heller den här gången kommer de tillräckligt nära.
– Vi skjuter med hagel och behöver ha dem på max 30 meters avstånd för att kunna skjuta.
Skarven bär förstås inte ensamt ansvar för att fiskebeståndet minskat, men den är en del av det.
Joakim Söderholm
Jägare
Så här års är det få andra båtar ute i skärgården. Stillheten som råder är inte optimal för jakt.
Det är fjärde året i rad som Joakim Söderholm och hans jaktlag jagar skarv här i Sankt Anna skärgård. Deras mål är att bidra till att skarvarna, som växer i antal, ska bli färre.
– Ibland när vi är ute blir det helt svart på himlen. Det handlar nog om tusen fåglar som kommer. Då förstår man hur många det rör sig om, säger Joakim Söderholm.
Länsstyrelsens inventering visar att antalet skarvar i Östergötland ökat kraftigt sedan millennieskiftet. Exakt hur många skarvar det finns i länet är svårt att säga, men vid den senaste större inventeringen som genomfördes 2023 landade man i att det troligtvis handlar om mellan 22 000 och 38 000 skarvar.
Ibland när vi är ute blir det helt svart på himlen. Det handlar nog om tusen fåglar som kommer.
Joakim Söderholm
jägare
Flest häckande par finns i skärgården.
Skarven jagar och livnär sig på fisk och äter i snitt 500 gram fisk per dygn. Därför påverkar skarven både fiskbestånden i Östersjön och fritids- och yrkesfisket i vattnen.
– Jag är uppväxt i skärgården och har alltid fiskat. I dag går det knappt att få upp en fisk. Det är väl den största anledningen till att jag gör det här, för fisken, säger Joakim Söderholm.
– Skarven bär förstås inte ensamt ansvar för att fiskebeståndet minskat, men den är en del av det, fortsätter han.
Rasmus Mogeswärd och Joakim Söderholm är tysta och stilla när skarven närmar sig. De skjuter med hagel och behöver ha fågeln på max 30 meters avstånd för att kunna skjuta.
Axel Jonsson, som driver Youtube-kanalen Jaktfeber, är en del av jaktlaget. Oftast är de mellan fyra och sex personer vid ett tillfälle, uppdelade i två gäng.
Vi befinner oss på ett skär utanför Trännö. Det här är en av flera platser i närheten som skarven brukar hålla till på. Spåren som fåglarna lämnar efter sig missar man inte i första taget. Spillningen består till stor del av frätande ammoniak som påverkar växtligheten.
– Vi får mycket hejarop för att vi jagar skarv, men det finns förstås också de som tycker att vi gör fel. Jag har respekt för det, men från mitt håll tycker jag det är viktigt att de inte blir fler, säger Joakim Söderholm.
Här på ett mindre skär utanför Trännö bedrivs jakten den här eftermiddagen. Spillningen på berget skvallrar om att platsen används som rastplats.
Bulvaner sätts upp på klipporna för att locka till dig fåglarna.
På allmänhetens initiativ startades under förra året en Swish-insamling för att bidra till jakten på skarv i det här området.
– Vi fick väldigt mycket bidrag. Över förväntan. Jag var först emot att vi skulle ta emot donationer, eftersom det blir en press på att vi ska nå ett resultat. Det är svårt med skarvjakt, och jakt över lag, det går inte att lova något.
Ett skott går av på avstånd. Det ekar långt över den stilla sjön. Det är andra halvan av jaktlaget som lurar på ett skär längre bort.
– Vi delar upp oss för att förbättra våra chanser och placerar oss på ställen där vi vet att de brukar hålla till. Men man vet ju aldrig hur det blir.
Jakt på skarv har i huvudsak bedrivits på våren, men från och med i år får man jaga också under hösten. I år får som mest 2 500 skarvar fällas i Östergötlands skärgård, enligt beslut från länsstyrelsen. Det är tredje året i rad som liknande beslut fattas. Tidigare var det svårare att jaga skarv.
– Det är positivt att man förenklat och lättat på reglerna kring jakt på skarv. Men i Östergötlands skärgårdar är vi i nuläget inte fler än ett par gäng som gör det. Avstånden mellan oss är långa. Kvoten är svår att nå upp till, säger Joakim Söderholm och påpekar samtidigt att han upplever att intresset för skarvjakt ökar.
När mörkret fallet så ökar aktiviteten på himlen. Rasmus Mogeswärd fäller en skarv.
Efter ett par timmar på skäret börjar solen gå ner. Aktiviteten på himlen tilltar och efter den långa väntan uppstår plötsligt chansen de väntat på.
Jägare ska lämna in en jaktrapport på länsstyrelsens webbplats snarast möjligt efter att skarv har fällts, för att länsstyrelsen ska kunna utvärdera effekterna av skyddsjakten.
Från det här skäret blir det inte fler än en skarv den här dagen. Den andra halvan av laget hade lite mer tur.
– De fick fem, säger Joakim.
– Man vet ju aldrig hur det blir. Vissa tillfällen skjuter vi flera tiotal, andra dagar blir det inte mer än så här. Det är så med jakt, konstaterar han.