Generellt sett är det sällan som Västerviksbor döms för grovt narkotikabrott. Här är tre fall:
- I somras dömdes två män som misstänks ha sålt kristall från en lägenhet på Markörgatan. Det bedömdes som ett grovt narkotikabrott och de utvisades.
- Förra våren dömdes en småbarnspappa efter ett fynd av 3500 amfetaminklassade tabletter i ett källarförråd i centrala Västervik.
- Det senaste fallet rör ett kilo kristall som polisen hittade i oktober i skogen vid Västralund i Västervik, där en 25-åring nu dömts till ett långt fängelsestraff. Han har sålt knark under aliaset "Tango". I förundersökningen finns uppgifter som kopplar händelsen till det kriminellt belastade Kalonätverket i Norrköping.
- En annan man åtalades visserligen för grovt narkotikabrott förra året, för att ha odlat stora mängder cannabis, men dömdes endast för narkotikabrott av normalgraden.
Hur är då Västervik kopplat till den gängkriminalitet som präglat såväl Kalmar, Linköping, Norrköping och övriga landet de senaste åren?
Förutom tillslaget i Västralund finns några exempel från det senaste årets stora rättsfall, där Västervik nämns. Fyra män med Foxtrotkoppling dömdes i somras för mordplaner mot rivaler i Kalmar och Sundsvall. En av dem berättar i förundersökningen att han en februaridag 2023 åker upp från Kalmar till Västervik för att sälja knark till en kvinna. 200 gram cannabis till henne, och ytterligare några mindre mängder till andra.
Även två brottsbelastade Norrköpingsbor, som i somras dömdes för långa fängelsestraff, kopplas till amfetaminförsäljning i Västervik. I huvudmannens lägenhet hittade polisen flera kilo cannabis, amfetamin och kristall. I domen uppger de att de i sin tur säljer åt en annan namngiven person. Allt uppdagades efter att huvudmannen kört bil påverkad och orsakat en allvarlig olycka i Norrköping.
En man som tidigare länge bott i Västerviks kommun men som nu bor i Hultsfred dömdes för mordbrandsförsök i vintras, ett uppdrag han gjort åt Foxtrotnätverket.
I sammanhanget finns också Tullkriminalens stora tillslag vid sjön Hjorten julen 2022, som ledde till en dom om grov narkotikasmuggling. Exakt vart de drogerna skulle ta vägen, och eventuella Västervikskopplingar, kunde inte utredarna slå fast.
Vi stämmer möte med den erfarne polisen Viktor Haglind i ett konferensrum på Breviksvägen i Västervik. Han väljer att inte kommentera gängkopplingarna närmare, men bekräftar att allt hänger samman. Pengarna som festknarkaren eller andra knarkköpare betalar i Västervik möjliggör det våldsamma systemhotande spel som förs på nationell och internationell nivå. Det är bara så att vi i Västervik just nu inte har så mycket öppna konflikter mellan de kriminella aktörerna.
Han beskriver en näringskedja med kanske 3–4 nivåer i stan.
- Livsstilskriminella. Knarkar kanske själva, men säljer för att tjäna pengar. Som ovan nämnda småbarnspappan med amfetaminet. Antingen har de köpt knarket i någon närliggande storstad, fått det på posten eller själva fått besök av någon som säljer.
- Personer som också lever på knarket genom att sälja vidare mindre partier. Som den nu åtalade 25-åringen i Västralundsfallet som dessutom förra sommaren ska ha sålt kristall och hasch genom avtalade möten på bland annat Marieborgsskolans skolgård.
- Personer som kanske köper några gram kristall eller hasch och ibland är den som säljer till kompisar, en annan dag köper av kompisar. Det är vanligt med sådana kompletterande domar när det kommer till misshandelsfall.
- Den som köper något gram till sin vardag eller till en fest. Det här kan vara vem som helst.
Hur många finns det i den översta kategorin? Hur många är livsstilskriminella? Inte heller den frågan får något rakt svar. Narkotikamarknaden förändras ständigt, och vilken roll en viss person har kan snabbt ändras.
Det sista säger kommunpolis Ulrika Fagerlind, som också sitter med vid mötet. Vid bordet sitter dessutom en civilt klädd knarkspanare. Jag ber honom berätta om ett vanligt arbetspass, men får ett avvärjande svar. Risken är, menar han, att den som läser detta kan lägga ihop pusselbit för pusselbit och därmed få ett övertag. Stan är så pass liten att detta är möjligt, menar han.
Han beskriver det som en speciell tillvaro att jobba och leva som polis i en mindre stad. Båda sidor har koll på varandra.
– Det räcker med att någon av dem går och handlar och får syn på någon av oss, så blir det tyst ett tag. Det finns många som är ljusskygga, säger han.
Av samma anledning berättar Ulrika Fagerlind att man emellanåt "byter ut ansikten" i sina patruller, alltså att man tar in personal från andra områden som kan verka mer effektivt utan att bli igenkänd.
Samtidigt kan stans storlek vara en styrka. Hon tar upp förra vinterns tortyrliknande misshandel, i ett centralt villaområde. Där lyckades man inom några dagar gripa gärningsmännen.
– När en sån här sak händer i Västervik jobbar vi oerhört tätt tillsammans. Hade det hänt nu hade det varit helt tomt i huset. Då är vi som bäst. Den lokala kännedomen är viktig här, och det gick rätt snabbt tills att vi kunde frihetsberöva de här tre personerna, säger Fagerlind.
Läser man den förundersökningen finns det inledningsvis uppgifter om att mannen ska ha fått lida för att en av hans vänner har en skuld. Att han själv har mindre med saken att göra. Ett vittne ger en bild av kopplingar till Foxtrot.
Man lyckades dock inte belägga något tydligt motiv, berättade åklagaren Linda Caneus vid åtalet.