Folktandvården i Västervik är länets största tandvårdsklinik med cirka 30 anställda.
Det börjar med ett tips från en läsare. Efter att en mjölktand fått dras ut i förtid hos ett av hennes barn ifrågasätter hon om Folktandvården kallat barnet till undersökning tillräckligt ofta.
Tidigare har Folktandvården haft en vårdskuld först orsakad av flyktingkrisen 2016 och senare av Covidpandemin 2020. I en artikel från februari 2023 berättade Adrian Borhani, chef för folktandvården i Västervik, att man börjat få ner köerna. Men det hade krävts hårt arbete.
För att komma ifatt när det gällde en högt prioriterad patientgrupp, barnen, hade man under en period kört med lördagsöppet. Man hade tagit hjälp av personal från Folktandvården i andra kommuner. På samma sätt har personal från Västervik ryckt in i insatser för att minska köerna på andra håll i länet.
Föräldern ifrågasatte om köerna verkligen hade försvunnit. Hon är inte den enda som haft synpunkter: När vi gör en sökning hos Inspektionen för vård och omsorg dyker det upp två fall med Västerviksbor med frisktandvårdsavtal som efter att ha fått göra lagningar inte anser sig blivit kallade så ofta som de borde för undersökning.
Ivo har inte gått vidare med något fallen, men vi tycker ändå att det är värt att ställa frågan om det fortfarande finns en vårdskuld som påverkar folktandvården i Västervik.
För att undersöka saken gick vi till oss själva. Vi hade inte några bra fall av barntandvård att tillgå däremot var vi två medarbetare med frisktandvårdsavtal på redaktionen. Avtalen bygger på följande princip:
• Patienten betalar en månadsavgift. Avgiftens storlek beror bland annat på en bedömning av risk för framtida besvär och på patientens historik.
• Avgiften fungerar som en försäkring, och ska täcka undersökningar och vård.
• Patienten förbinder sig att sköta sina tänder med förebyggande vård.
• Tandvården ska å sin sida kalla till undersökning med jämna mellanrum.
Den ena VT-medarbetaren hade senast kallats i januari i år. Då hade det gått tre och ett halvt år sedan senaste undersökningen. Mellan åren 2012 till 2018 hade tandvården kallat till undersökning vartannat år, därefter har det blivit glesare mellan undersökningarna.
Den andre medarbetaren hade senast kallats till en undersökning under 2024. Då hade det gått fyra år sedan senaste undersökningen. Mellan 2015 och 2020 gick det ett eller två år mellan kallelserna.
I båda fallen har det blivit glesare mellan undersökningar. Adrian Borhani, klinikchef i Västervik, säger att det kan ta längre tid mellan undersökningarna jämfört med längre tillbaka.
– Går vi 15-20 år tillbaka i tiden så var man van att gå till tandläkare varje år, eller till och med oftare. Så ser det inte ut i dag.
Går vi 15-20 år tillbaka i tiden så var man van att gå till tandläkare varje år, eller till och med oftare. Så ser det inte ut i dag.
Adrian Borhani
Klinikchef på folktandvården i Västervik.
Hur ofta man kallas för undersökning beror på statusen på tänderna. Frisktandvårdspatienterna delas in i tio olika prisklasser. Är man placerad i någon av de lägre klasserna säger Borhani att det inte är onormalt att man bara kallas en gång var tredje år numera. Det kan till och med gå lite längre ån så mellan gångerna.
– Nu tittar vi på vårt grunduppdrag: Att den person som behöver mest vård också ska få mest vård. Vi gör en triagering (prioritering reds. anm.) utifrån den senaste undersökningen. Man gör en riskbedömning utifrån hur det ser ut i munnen.
Adrian Borhani konstaterar att tandvården är en offentlig verksamhet, och att resurserna behöver utnyttjas så effektivt som möjligt. Han säger att barnen är ett viktigt fokus. Därför var det barnen man började med när köerna skulle kortas för två år sedan. Det senaste året har fokus legat på frisktandvårdspatienterna.
Hur länge känner i att ni varit i fas inom frisktandvården?
– Jag skulle säga ungefär nu sedan årsskiftet.
I frisktandvårdsavtalet framgår det tydligt vad som förväntas av mig som patient när det gäller förebyggande vård. Däremot sägs inget om vad som kan förväntas av er när det gäller antalet undersökningar. Borde inte det framgå?
– Den informationen brukar man få vid undersökningen, att "vi räknar med att kalla dig ungefär vid den här tiden". Sedan kan det bli en viss förskjutning av olika anledningar.
Att säga vad som är ett rimligt intervall för en person som befinner sig i en viss riskklass säger han är omöjligt. När patienterna riskbedöms utgår man från ett 20-tal olika faktorer. Behoven kan skilja sig åt mellan person i samma riskklass.
För vissa patienter kan var femte år vara lagom, och det finns de som behöver komma en gång om året. Det varierar kraftigt bland frisktandvårdspatienterna.
Ulrika Dahl
Chefstandläkare på Folktandvården Region Kalmar län
Ulrika Dahl, chefstandläkare på Folktandvården Region Kalmar län, ger exempel på en typ av patient som kan hamna i en hög riskklass, men som för den skulle inte kallas särskilt ofta till undersökning.
– Du kan ha en gammal men fortfarande felfri lagning där vi ser att sannolikheten är hög för att den kommer att gå sönder. Vi vet inte om den kommer att gå sönder om ett halvår eller om tre år. Är du i övrigt frisk i munnen så kallar vi dig inte så ofta utan du ringer och får en tid med en gång om något går sönder.
Även hon bekräftar att patienter kallas mer sällan.
– För vuxna finns ingen nationell standard för vad som är lagom. För vissa patienter kan var femte år vara lagom, och det finns de som behöver komma en gång om året. Det varierar kraftigt bland frisktandvårdspatienterna.
– Går vi 20 år tillbaka i tiden så gick nästan alla en gång om året oavsett vilken risk man hade. Sedan glesade vi ut till 24 månader för de friskaste, och nu har man sett att det finns de som är så friska att det inte händer något på 36 månader heller, säger Ulrika Dahl.
Kan du förstå om en patient som tidigare varit kallad vartannat år, och kanske har minnen av att ha kallats ännu oftare blir orolig om man börjar kallas var tredje år? Det kan väl hända mycket på den tiden?
– Gör vi en bedömning att personen är frisk så är sannolikheten inte stor att något kommer att hända. Då tillför det inte så mycket att kalla bara för att titta.
Hon konstaterar dock att även om tandvården gör en riskbedömning utifrån patientens historik och hur det ser ut i munnen så kan det hända saker.
– Känner man en oro för att något hänt så ska man ringa och fråga, och då kan man komma på en kontroll.
Nyligen hade vi en annons ute och fick 13 sökande.
Adrian Borhani
Klinikchef på Stora trädgårdsgatan
Utöver flyktingkrisen och covidpandemin har även personalbrist varit en faktor som påverkat folktandvården negativt. När vi intervjuade Adrian Borhani i februari 2023 var man på väg att bli sju tandläkare på kliniken.
Hur många tandläkare krävs för att det ska vara full bemanning?
– Vi har inte en exakt siffra. Det beror på vårdbehovet, svarar han.
Han säger att efter pandemin fanns ett enormt behov. Då behövdes sju tandläkare. I dag är behovet inte lika stort i Västervik men man försöker ligga kvar på samma nivå eftersom man under perioder stöttat andra kliniker i norra länsdelen. Rekryteringen har gått lättare på senare tid enligt Adrian Borhani:
– Nyligen hade vi en annons ute och fick 13 sökande. Så högt har vi aldrig haft på den här kliniken efter vad jag kan se när jag går tillbaka i rekryteringssystemet.
Så ofta ska barn kallas
Så ofta ska ett barn kallas till tandvården i Kalmar län enligt beslut fattat av regionstyrelsen:
• En undersökning när barnen är 8-12 månader gammalt.
• En undersökning mellan 18-24 månader.
• Undersökningar minst vartannat år mellan 3-15 år.
• Undersökningar minst var tredje år mellan 16-19 år.