Penningtvätt kan anses vara ett "milt" brott men faktum är att det för unga personen kan ge stora konsekvense.
En kvinna lånar ut sitt bankkonto för en stor transaktion, en ung man gör likadant med ett av sina bankkonton. Hon är åtalad, han är dömd.
Det är båda så kallade penningmålvakter och från Västervik.
Det är ett fenomen som blivit allt vanligare, i och med att bland annat bedrägerier också har blivit det.
Först lite om brotten.
I förhör har en kvinnan från en annan del av landet berättat att hon blev uppringd av flera personer som sa sig komma från banker.
Båda var bluffmakare som lurade henne att swisha över pengar till ett konto för att förhindra att pengar försvann. Mottagarkontot tillhörde den nu dömda Västerviksmannen.
Det är ofta förstagångsförbrytare, en lätt väg in i vidare kriminalitet.
Cajsa Ernholdt
Biträdande sektionschef på polisens bedrägerirotel i region syd
Från sitt konto har mannen sedan omsatt pengarna eller överfört dem till andra konton.
I den åtalade kvinnans fall tror man att pengarna kommer från ett bedrägeri. Tillvägagångssättet liknar det i det första fallet.
Pengar från brottet fördes över till Västervikskvinnans konto och hon misstänks för att i sin tur ha bland annat köpt guld för pengarna för att göra dem svårare att spåra.
Så här står det i lagen:
"Att uppsåtligen upplåta sitt konto för mottagandet av penningmedel med okänd härkomst och därefter medverka till att överförda medel skickas vidare till andra aktörer i banksystemet eller omsätts är regelmässigt att bedöma som penningtvätt i de fall det kan visas att pengarna härrört från brott eller brottslig verksamhet."
Upplägget i det två fallen och liknande upplägg har blivit vanligare. Ibland sker det med tvång men långt ifrån alltid.
I fallet med Västerviksmannen uppgav han i förhör att han själv blev kontaktad av icke namngivna personer som ville att han skulle använda sitt konto och bank-id för pengatransaktioner. Han vågade inte säga nej och gick med på det, motvilligt. Det trodde inte rätten på i det här fallet.
Han döms till dagsböter och villkorlig dom.
Mannen från Västervik tog emot pengar som han sedan via Swish skickade vidare.
Men hur går det till, och vem tjänar på det här?
Grundupplägget är egentligen ganska enkelt, berättar Cajsa Ernholdt. Hon är biträdande sektionschef på polisens bedrägerirotel i region syd.
Hon berättar att pengarna ofta kommer från bland annat vishingbedrägerier, som i det här fallen. Det är alltså bedrägerier som sker över telefon. Men pengarna kan komma från många olika slags brottslighet. Gemensamt för dem är att de måste tvättas för att inte kunna spåras tillbaka till brotten.
– Det här är något vi ser är jättevanligt, tyvärr. Vishing-bedrägerier drog igång ordentligt under hösten 2017. Det beror på att allt mer blev digitalt, Swish och Bank-Id blev väldigt vanligt att använda sig av, säger hon.
Mellanhanden, alltså den så kallade penningmålvakten, blir kontaktad på olika sätt och ombeds ha pengarna på kontot, för att sedan skicka dem vidare eller köpa annat för dem. Saker som sedan kan säljas i sin tur.
– Man kan bli kontaktad över nätet eller fysiskt. Ibland vet målvakten precis vad som pågår, ibland kanske inte. Man kan känna sig pressad och hotad till att gå med på det, medan andra ser det som ett "jobb". Om någon får låna kontot ett tag så får man en liten peng för besväret.
– Ibland kommer det fram någon bara och säger: "du min swish funkar inte, kan jag låna din, jag för över pengar till kontot och skickar vidare". Är man då i ett utsatt område och kanske vet att det finns våldskapital bakom den här personen så kanske man inte vågar säga nej.
De riskerar ju att själva bli utsatta och bli misstänkta på samma gång
Cajsa Ernholdt
Andra är bekanta med bedragaren eller en bekant till dem och gör allt väl medvetna om att de begår brott.
– Det är ofta förstagångsförbrytare, en lätt väg in i vidare kriminalitet.
När pengarna är inne på kontot så ombeds man skicka dem vidare i sin tur, kanske uppdelat på mindre summor, beroende på var gränsen för Swish är inställd på.
De kan gå till flera andra konton och ju fler steg som tas i penningtvätten, desto svårare blir det för polisen att spåra var pengarna kommer ifrån, och från vem.
Ännu svårare blir det om man tar ut kontanter, då är det digitala spåret plötsligt borta.
– Det är ju för att göra det svårare för oss, konstaterar Cajsa Ernholdt.
Undvik att bli utnyttjad
Lämna aldrig ut dina uppgifter till någon du inte vet vem det är.
Håll koll på ditt barns konto, och ditt eget. Konstiga transaktioner? Anmäl till din bank och till polisen.
Anmäl till polisen om du blir hotad eller pressat att begå brottsliga handlingar.
Säg nej. Går inte det, anmäl det hela till polisen.
Ett annat tillvägagångssätt är via så kallade romansbedrägerier. De blir snabbt komplicerade affärer att försöka trassla upp.
– Det kan handla om en kvinna, det är ofta kvinnor som utsätts, som "träffat" någon man på nätet, en soldat i ett annat land är ganska vanligt. De lånar pengar för att kunna skicka till honom för att han ska kunna hälsa på.
– När hon skickar dem till "honom" är det egentligen till en annan kvinna som man också lurat, som då tror att hon fått lånade pengar tillbaka av mannen för tidigare lån. Och så där håller det på.
Kvinnan blir i sin tur ombedd att skicka pengar till någon annan för att reseplanerna ska kunna gå i lås. Snart är härvan stor och flera lurade. Som lök på laxen blir de själva misstänkta för brott.
– De riskerar ju att själva bli utsatta och bli misstänkta på samma gång.
Men ofta är de som gör den här typen av brott unga, under 18 år.
Vad blir konsekvensen för dem?
– De får en prick i registret, de kan dömas för brott. Ofta blir det villkorlig dom och dagsböter, beroende på hur mycket pengar det handlar om. Ersättningen är ofta låg, så värt risken är det inte, säger Cajsa Ernholdt.
Kvinnan är misstänkt för att ha tagit emot pengar och fört dem vidare, hon med.
Så vad är då "en prick i registret" och vad kan det få för konsekvenser?
Enkelt uttryckt är det när en person döms för brott. Då får man en notering i belastningsregistret.
En sådan notering syns, för exempelvis en arbetsgivare som begär utdrag ur belastningsregistret, i fem år efter att man fått sin dom, eller fått betala böter. Om man blivit straffad med fängelse syns det i registret i tio år efter att man kommit ut. Men det beror också på hur gammal man är när man döms och vilket slags brott man begått.
Om man är mellan 15-17 år, det vill säga straffmyndig men ännu inte vuxen i lagens ögon när man får sin prick, försvinner den på kortare tid för vissa brott.
Att exempelvis ta körkort kan bli svårare att få tillstånd till om man "prickats" för trafikrelaterade brott innan. Det kan bli problem att söka vissa jobb och viss sorts praktik men även utbildningar inom bland annat skola och omsorg.
Det kan också blir svårare att få visum till vissa länder, exempelvis USA.
Är man 17 år så döms man inte till fängelse. Men exempelvis ungdomsvård eller ungdomstjänst står kvar i fem år, sluten ungdomsvård står kvar i 10 år efter att man släppts ut.