Tvära kast i regelverket för stöd till betesmarker

De som stiftar reglerna för EU-stöd på betesmarker gör tvära kast. Det kan vara svårt för markägarna/ arrendatorerna att hänga med i svängarna.
För några år sedan räckte det med att betet på den aktuella markbiten hade bete av god kvalité. Det kvalificerade för betesstöd så att markerna kunde hållas öppna. Sedan infördes en regel om att det fick finnas maximalt 50 träd per hektar. Men då räknades inte sparbanksekar, äppleträd, fågelbärsträd eller andra fruktträd.

 

Hela den inhägnade ytan slogs samman och fick innehålla 50 träd per hektar oavsett var träden fanns.

 

Djur på bete vill gärna söka skydd. Antingen mot regn och blåst eller mot starkt solsken. De söker sig till dungar och därför var det naturligt att bönderna sparade små dungar när de glesade ut antalet träd. Det blev hagar med öppna betesytor och så skyddande dungar.

 

Men Sverige har fått påbackning från övriga EU-stater om att träden i betesmarkerna är för många och att de inte är jämt utspridda. Därför infördes en ny regel som träder i kraft i år.

 

 

- Nu får det finnas maximalt 60 träd per hektar och då räknas alla träd, betesmarker med särskilda värden får ha 100 träd per hektar, säger Justina Olsson, rådgivare på Hushållningssällskapet rådgivning Agri AB i Gamleby. Träden ska också vara jämt utställda över ytan så att det högst får finnas sex träd på varje tiondedel av varje hektar. Sparade dungar får alltså inte räknas in i den areal som man ansöker för. Så den som högg undan och sparade dungar, enligt förra årets regler kan inte tillgodoräkna sig dessa i år.

 

- Det innebär att vi får sitta och granska ägorna och där det finns dungar med träd får vi göra cirklar och undanta dessa från betesmarken. Det är tidsödande och många tar helt enkelt bort sin ansökan och låter området växa igen. De brukare som arrenderar sin mark kan inte avverka som de vill och kanske därmed måste släppa betesstödet.

 

 

Faktum är att reglerna inte är helt fastställda ännu. Först i Nästa vecka (vecka 12 ) ska de vara klara och då har bönderna två veckor på sig att göra sin ansökan. Den som är ute i god tid och redan har gjort sina beräkningar kan göra ändringar fram till den 15 juni.

 

Inte nog med det här. Alla skiften i hela Sverige håller på att räknas om utifrån flygbilder. Det görs av ett företag i Göteborg. Varje lantbrukare har fått en sammanställning av sina skiften från Jordbruksverket, men uppgifterna på den sammanställningen gäller inte! Därför måste vare lantbrukare som söker stöd gå in på Jordbruksverkets internetsida och leta upp sina skiften efter den 2 april, där finns de rätta uppgifterna.

 

 

- En del bönder har mellan 50 och 100 skiften, berättar Justina Olsson. Ibland slår det på 0,01 hektar på ett skifte före och efter inventeringen. I mycket ovanliga fall slår det på 0,5 hektar. En lantbrukare som jag hjälpt har 95 skiften. Där gjorde vi 30 ändringar och resultatet blev att han fick 1 hektar mer att söka stöd för.

 

 
 
  • Lokalt
  • TT
  • Mest lästa