Det säger Olof Nimhed, chef på Västerviks museum. Enligt honom är pestkyrkogården väl belagd i historiska källor.
– Det styrks även av fynd som man gjort när man grävt i marken, säger han.
Det var strax innan jul som frågan fick aktualitet bland Västerviks politiker. Man diskuterade ett lämpligt läge för ett parkeringshus, och Läroverksplan kom upp. Sverigedemokraten Bo Karlsson ställde då frågan om det inte fanns en pestkyrkogård på platsen, men fick höra att det förmodligen var en skröna.
Bo Karlsson tyckte att det var viktigt att frågan reddes ut ordentligt, eftersom han befarar att ett oväntat fynd skulle kunna sätta käppar i hjulet för ett byggprojekt.
Olof Nimhed är inne på en liknande linje.
– Kyrkogården är förmodligen större än vad många tror. De historiska källorna som bygge på ögonvittnesskildringar talar om att 300 människor begravdes på pestkyrkogården.
Han förvarnar om att ett stort område kan behöva avgränsas och undersökas, och att man kan behöva ta höjd för en hög kostnad om man vill exploatera området.
– Det vore naturligtvis väldigt intressant för osteologer (experter på skelett. reds. anm.) att få göra en undersökning av området, säger han.
Skulle man kunna fatta beslutet att en undersökning är för dyr, men att man bygger ett parkeringshus ändå?
– Nej, det är uteslutet, säger Olof Nimhed.
Pesten kom till Sverige 1710 med skepp från andra sidan Östersjön. Många kuststäder drabbades hårt. Källor talar om att Norrköpings befolkning halverades. Olof Nimhed tror att 300 döda i Västervik kan ha motsvarat 15 till 20 procent av stadens befolkning.